Klimatet i ditt område är en avgörande faktor för att välja vilka växter som ska planteras, oavsett om det gäller träd, buskar, grönsaker eller perenner. Vi vet att ett apelsinträd (zon 9 till 11) inte kan odlas i Tjernigiv (zon 5), och ett vetefält skulle inte överleva på Krimkusten. Att välja växter utan att ta hänsyn till härdighetszoner slösar tid, pengar och energi. I dag, när vi kan få frön från vilken plats i världen som helst, krävs det att vi har åtminstone lite kunskap om härdighetszoner och klimatkartor.
Hur ser kartor med härdighetszoner ut:
Vad är härdighetszoner?
År 2005 utvecklade forskare vid USA:s jordbruksdepartement (USDA) ett system med planteringszoner baserat på årliga genomsnittliga minimala och maximala temperaturer världen över, med data som samlats in sedan 1976. Dessa kartor visar vilka växter och sorter som passar för ditt klimat. Vi kan exempelvis påverka mängden tillgängligt vatten, men vi kan inte förändra temperaturerna utanför växthusmiljön. Därför är användningen av härdighetszonkartor mycket viktig när vi väljer grödor att plantera.
Härdighetskartan är indelad i färgkodade områden som är numrerade baserat på den genomsnittliga årliga extrema minimitemperaturen (AAEMT). Dessa siffror representerar ett tiogradigt intervallet av AAEMT i Fahrenheit, där kallare zoner har lägre värden. Bokstäverna “a” och “b” bredvid siffervärdet specificerar temperaturskillnaden inom ett intervall på 5 grader. Den minimala temperaturen i zon 1a är -60 grader F, medan den maximala temperaturen i zon 13b är 70 grader F.
Exempel på härdighetszonkarta för Nordamerika
En modern härdighetskarta tar hänsyn till flera faktorer som i hög grad påverkar temperaturerna:
- Större städers värmeöar (betong och asfalt);
- Höjd över havet och värmefickor. Höglänta områden är kallare än omgivande låglandsområden;
- Närhet till icke-isbelagt vatten (mildare vintrar vid floder och andra vattenleder).
Vad kan man inte utläsa från en klimatkarta?
Även om kartan över växternas härdighetszoner kan användas som en utgångspunkt när växter ska väljas, avslöjar den inte alla nödvändiga variabler.
Vad klimatkartan inte tar hänsyn till:
Onormala temperaturvariationer: exempelvis tidiga frost på hösten eller en vårvärmebölja som följs av ny frost. Ovanliga vädermönster kan döda växter som annars skulle kunna klara sig under en mer gradvis temperaturförändring. Data som zoneringen är baserad på är genomsnittliga, vilket innebär att det alltid finns en risk att förlora växter vid extrema minimitemperaturer i ditt område.
Snömängd. Snö hjälper perenner att överleva vintern genom att isolera marken från att frysa. På så sätt fungerar snö för höstveteodlingar. Växter som trivs under snötäcket kan dö under en snöfattig vinter.
Mängd solljus och jordfuktighet.
Luftfuktighet är inte heller en faktor på klimatkartan. För lövväxter minskar hög luftfuktighet stressen från tillväxt i mindre gynnsamma härdighetszoner genom att mildra klimatet.
Planteringstid. Det är lätt att ta reda på VAD man ska plantera i en viss zon, men kartan berättar inte NÄR det ska planteras. Den frågan besvaras av växternas vegetationsperiod, som bestäms av datum för den sista frysen på våren och den första frosten på hösten. Jag har skrivit mer detaljerat om hur man kan fastställa rätt planteringstid i artikeln
Hemligheterna bakom framgångsrik sådd av fröer till plantor . Dessa två verktyg – härdighetszoner och frostdatumsreferenser – är allt du behöver för att fatta beslut när du väljer växter.
Hur man tar reda på en växts härdighet och vad man gör med den informationen
På fröförpackningar från våra lokala leverantörer anges detta sällan, men för alla frön du köper online från andra länder anges USDA:s härdighetszon alltid. Det finns särskilda växtkataloger där du kan söka efter en växt och dess sort för att ta reda på dess köldhärdighetszon enligt USDA. Där kan du även få information om bevattning och belysningskrav. Många kulturer har ett stort spann av känslighet för temperatur. Till exempel växer hortensia i zoner från 4a till 9a, medan ingefära bara växer i zoner från 8b till 11a. Om din region ligger på gränserna till klimatzonerna för den växt du valt måste den skyddas under de mest extrema perioderna, justera planteringens datum och ta hänsyn till möjligheten av en förkortad växtsäsong.
Savoykål är inte rädd för kortvariga låga temperaturer
För fleråriga kulturer är härdighetszonen avgörande - träd, buskar och fleråriga örter måste tåla de lägsta temperaturer som är typiska för ditt område. Med ettåriga växter finns det möjlighet att utöka zonernas gränser genom växthus och kontroll av optimala såddatdatum.
Planteringsscheman enligt vinterhärdighetszoner
Ett såkallat såkalender, som är baserat på klimatzoner, kommer att hjälpa dig att bestämma både såddatum och plantering i marken. Du behöver justera växtsäsongen efter dina datum för de första och sista frostarna, men dessa kalendrar blir en bra utgångspunkt och hjälper dig att få ut det mesta av din odling.
Scheman har sammanställts av agronomer från den största leverantören av frön och plantor i USA, Urban Farmer.
