Den största och oundvikliga utmaningen för varje trädgårdsmästare är den gradvisa minskningen av jordens bördighet och jorderosion. Detta beror inte bara på förlusten av mineralämnen, som vi kan ersätta med gödningsmedel, utan också på förlusten av humus och förstörelsen av jordens mikrobiom. När vi skördar, tar bort blast och ogräs, berövar vi jorden dess näring om vi inte tillsätter kompost eller gödsel. Det finns dock ett annat sätt att skapa sund jord, som är tillgängligt för alla – genom att använda gröngödselväxter eller gröna gödselmedel. Vad är gröngödsel?
Ett fält med purpurklöver, en av de bästa baljväxterna för gröngödsel.
Gröngödsel och gröna gödselmedel är växter som odlas för att förbättra och återställa jordens hälsa. De fungerar som ett komplement eller till och med ett alternativ till gödsel, kompost och kemiska tillsatser. Regelbunden odling av gröngödselväxter och baljväxter minskar behovet av mineralgödsel och skapar en naturlig balans i jorden, som ständigt töms av grödor.
Hur man förbättrar jorden med gröngödsel
Att förbättra jordstrukturen är den främsta uppgiften för gröngödselväxter. Jordens struktur förbättras tack vare växternas rotexudat och nedbrytningen av den gröna biomassan.
Vad är egentligen jord? Jordvetenskapare debatterar klassificeringen av jordens organiska komponenter, men de flesta är överens om att skilja mellan den “aktiva” fraktionen (organiskt material, bakterier, enkla proteiner och sockerarter) och den “stabila” fraktionen – humus.
I den aktiva fraktionen frigörs kväve, samt små mängder kalium och fosfor. Den stabila fraktionen, eller humus, är en produkt av nedbrytningen av cellulosa och lignin. Detta är den mörka och porösa delen av jorden som gör den bördig. Utan organiskt material i marken, som fungerar som näring för jordlevande mikroorganismer och djur, bildas ingen humus. Ofta rensar vi trädgårdsrabatter och gångar grundligt, och i slutet av säsongen bränner vi blast på grund av växtsjukdomar. Hur ska jordens byggmaterial då bildas?
Jordpartiklar bildas också av mikroorganismer som bryter ner växtmaterial. Dessa producerar ett “klister” av polysackarider, vilket skapar en porös jordstruktur. Baljväxter lämpar sig bäst för att producera dessa polysackarider, men deras nedbrytningsprocess tar flera månader, vilket betyder att deras fulla effekt märks först under nästa säsong.
Jordmikroorganismer som gör jorden bördig.
Gröngödselgräs, särskilt sädesslag, har sin egen mekanism för att positivt påverka jorden genom utsöndringar från sina omfattande rotsystem. Dessa utsöndringar innehåller näringsrika föreningar som fungerar som det polysackaridklister som jordmikroorganismer producerar.
Gröngödsel skyddar mot erosion
En uppenbar och viktig fördel med gröngödsel är att de skyddar jorden mot erosion. Det översta jordlagret, rikt på humus, är det mest värdefulla och samtidigt det mest utsatta. När jorden är bar spolas den bort och kompakteras av regndroppar och bevattning. Gröngödselväxter fungerar då som en “kudde” för vattnet, vilket är särskilt viktigt under höstens kraftiga regn. Men det slutar inte där. Gröngödsel ökar jordens förmåga att hålla kvar vatten, vilket är avgörande under sommarens torrperioder.
Håller kvar mineralämnen och stabiliserar mikrobiomet
Gröngödselväxter förbättrar cirkulationen av näringsämnen genom att ackumulera mineraler som annars skulle ha sköljts bort vid bevattning i avsaknad av växttäcke. Särskilt effektiva i detta fall är sädesslag, vars rötter utvecklas snabbt och omfattande.
Gröngödsel stabiliserar och förbättrar jordens mikrobiom. De flesta växter bildar fördelaktiga symbioser mellan sina rotsystem och både svampar och bakterier. Mikroorganismer hjälper växter att ta upp näring, samtidigt som de får olika sockerarter tillbaka från växtrötterna. Ju fler gröngödselväxter som sås, desto fler symbiotiska förhållanden bildas, vilket gör det enklare för odlade växter att dra nytta av dessa kopplingar.
Kvävefixerande knölar av bakterien Rhizobium på baljväxters rötter.
Gröngödsel ökar mångfalden av jordmikroorganismer och djur. Den organiska massan som bryts ner lockar till sig mask, samtidigt som populationen av bakterier växer. Dessa bakterier främjar växternas näringsupptag och bidrar till att skapa jordens struktur och humus.
Kväverekreation i jorden
Kväve kan tillsättas även utan att gröngödsel sås, vilket många påpekar. Det kväve som frigörs från nedbrytande gröngödselmassor släpps dock ut gradvis, så att odlade växter kan dra nytta av det allt eftersom de växer. Jag kommer att skriva en separat artikel med fler detaljer om kväve för trädgårdsbruk och kvävefixerande bakterier, eftersom det finns en hel del bra material på ämnet.
Gröngödsel hanterar jordkompaktering
Det är inte alltid möjligt att bearbeta och gräva upp all mark på fysisk väg. Däremot kan exempelvis rättika av typen daikon tränga ner på ett djup av 40 cm och med sin levande “plog” lösa upp kompakta, förstenade jordlager. Även sädesslag med starka rotsystem är effektiva i att motverka jordkompaktering.
Agronom håller i fleråriga vetebuskar
Bekämpning av skadedjur och sjukdomar
Genom att påverka markbildningen bekämpar gröngödslingskulturer redan skadedjur genom att stärka växternas allmänna immunitet. Men det är inte allt. Rotutsöndringar från vissa gröngödslingsväxter fungerar som naturliga bekämpningsmedel och fumigeringar som har genomgått en lång evolution för att förbättra självförsvaret mot insekter som kan skada dem.
Råg bekämpar nematoder och trips. Senap avvisar morotsflugan, bladlöss och många mögelsvampar. Klöver renar planteringarna från svampar och bakterier som skadar potatisväxter. Sorghum, sudangräs, raps, senap och oljerättika kan hantera flera typer av nematoder. Enligt ny forskning har en typ av soja visat sig vara motståndskraftig mot bladmögel, och denna typ kommer att studeras och odlas.
Jordnematod på majs
I naturen kontrolleras insekter av naturliga fiender som parasitsteklar, fåglar samt specialiserade virus och bakterier. Skadliga insekter landar på resterna av gröngödslingsgrödor, vilket i sin tur ger föda och överlevnad för nyttiga rovdjur. Vissa gröngödslingsväxter attraherar dessa rovdjur, som bosätter sig i klöver, korsblommiga växter och åkerböna. De livnär sig på nektar, pollen samt mildare skadegörare som bladlöss och trips – tills större byten blir tillgängliga. Det vill säga att naturliga försvarare av trädgården flyttar in tidigare än skadedjur och är redo att bekämpa dem. Växter kan också skicka ut doftsignaler för att locka till sig nyttiga insekter när de attackeras av skadedjur. Ju fler växter som finns, desto effektivare bedrivs kampen mot skadedjur.
Parasitstekeln är en av de mest effektiva rovdjuren som lockas till trädgården av gröngödslingsgrödor
Genom att lämna kvar några rader oskördade gröngödslingsväxter erbjuder du en konstant tillflyktsort och näringskälla för nyttiga insekter.
Under decennier har jordbrukare praktiserat så kallad bevarande bearbetning av åkrar och täppor – genom att avlägsna och bränna växtrester för att förhindra att sjukdomar sprids till nästa säsong. Denna metod leder till bar mark där man som bäst tillför gödsel i enskilda hålor och en minimal mängd mineralgödsel. Men patogenen finns alltid, oavsett om du steriliserar dina odlingsytor eller inte – svampsporer sprids ändå i luften ovanför trädgården. Så sådana åtgärder kan inte skydda mot bladmögel eller rotröta. För att patogenen ska kunna tränga igenom finns det hinder – rötter, stjälkar och blad är naturligt skyddade av barriärer. Gröngödslingsväxter kan hjälpa till att stärka dessa barriärer.
Gröngödslingsgrödor mot ogräs
Täcksåddskulturer undertrycker ogräs genom hög täthet vid sådd, snabb groning och rotexudat. Till exempel förhindrar mulching med skördad vinterråg ogräs från att etableras både fysiskt och kemiskt. Rester av råg frisätter gradvis kemiska substanser som inhiberar tillväxten av många ettåriga bredbladiga ogräs. Levande mulching blockerar ljus och näringstillgång för ogräset. Växters påverkan på varandra kallas allelopati.
Sänkning av marktemperaturen
Täcksåddskulturer skyddar jorden från att torka ut och överhettas under årets mest heta perioder. Vintergrödor kan dock något fördröja snösmältning och uppvärmning av marken för tidiga vårsådder. Å andra sidan ökar gröngödslingsväxter som bearbetas ned på hösten temperaturen i det bördiga jordlagret på grund av den nedbrytningsprocess som sätts igång.
Källmaterial för artikeln
Jag vill avsluta med att lista de källor jag använt för den här artikeln, eftersom jag själv inte har personlig erfarenhet av gröngödsling än. Jag tar källorna på största allvar (även om “allvar” förstås är subjektivt). De mest användbara källorna ur ett markvetenskapligt perspektiv var:
- Dovban K.I. “Grön gödsel i modernt jordbruk. Teoretiska och praktiska frågor”;
- “Managing Cover Crops Profitably”, tredje upplagan, U.S. Department of Agriculture; Northeast Cover Crop, av Marianne Sarrantonio, Rodale Institute, 1994.
Övrig populär litteratur innehöll en del motstridiga påståenden, så jag försökte samla de mest gemensamma insikterna från alla författare.
Här är böckerna jag studerade inför denna artikel:
- B. Bublik, V. Gridchin “Manna från himlen”;
- Sepp Holzer “Rebellen inom jordbruk”;
- B. Bublik “Den brokiga grönsaksodlingen”;
- Sally Jean Cunningham “Trädgårdsmästarens bästa vänner”;
- “The One-Straw Revolution” av Masanobu Fukuoka;
- “The Plowman’s Folly” av Edward H. Faulkner.
På temat gröngödslingsväxter har jag skrivit en hel serie artiklar och kommer att lägga till dem under rubriken “Trädgård från grunden” efter hand som jag redigerar dem.
Vilken gröngödslingsgröda är bäst och hur väljer man?
Olika sätt att odla gröngödslingsväxter
Hur man sår, när man sår och när man skördar gröngödslingsväxter Vilka gröngödslingsväxter är bäst? En översikt över de bästa spannmålen och korsblommiga växterna.
